pulse´ra verb ~de ~t ORDLED: puls-er-ar SUBST.: pulserande, pulsering

pulserande spänning, inom hållfasthetsläran spänning som varierar periodiskt mellan ett maximi- och ett minimivärde utan att växla tecken.

puls, tryckvåg genom kroppens artärer varje gång hjärtkamrarna drar ihop sig och pumpar ut blod.

vakuol, membranomgärdat hålrum i cytoplasman hos eukaryota celler, vilket kan innehålla till exempel vatten, cellvätska och delvis nedbruten föda.

norrsken, aurora borealis, och sydsken, aurora australis, med det gemensamma namnet polarsken, ljusfenomen på himlen som företrädesvis kan ses i jordens polarområden.

exkretionsorgan, organ som i organismer avlägsnar ämnen som i för hög mängd eller koncentration är obrukbara eller skadliga, t.ex. vatten, oorganiska joner eller kvävemetaboliter (t.ex. urea, urinsyra och ammoniak).

röd jättestjärna, röd jätte, stjärna med ansenliga dimensioner och brandgul till djupröd färg.

pulsar, snabbt roterande neu­tronstjärna som sänder ut strålning i två motsatta strålknippen och därför kan synas som en ”blinkande” himlakropp om jorden ligger i någon av strålriktningarna.

infraljud, ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 m och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel.

likström kallas en elektrisk ström som hela tiden rör sig i samma riktning.