tank, pluralis tanks, ursprungligen täckord för stridsvagn, då sådana sattes in i strid 1916; det blev senare officiell benämning i bland annat engelska och ryska språken.

tankfartyg, bulkfartyg avsett för flytande laster såsom råolja, vatten, kemikalier och flytande livsmedel.

tankestörning, egentligen alla former av störning av tankarnas innehåll och tänkandets förlopp men i praktiken de störningar av tänkandets förlopp (även kallade formella tankestörningar) som är karakteristiska för schizofreni.

tankstreck, skiljetecken (–) som till formen är längre än bindestrecket (divisen).

tankevilla, vanföreställning, orimlig föreställning som inte kan korrigeras på logisk väg.

tanka , (jap., ’kort dikt’), japansk diktform, bestående av 31 stavelser (5–7–5–7–7).

tankesmedja, engelska think-tank, institut, företag eller grupp som utvecklar nya långsiktiga idéer samt tar fram, sammanställer och sprider information, kunskap och åsikter i den offentliga debatten.

tankelagar, äldre benämning på vissa logiska principer, nämligen 1) identitetslagen eller identitetsaxiomet (se identitet), 2)  motsägelselagen och 3) lagen om det uteslutna tredje eller tertium non datur.

2tank subst. ~en, ~s el. ~ar el. tanks ~en ~ ORDLED: tank-en

1tank subst. ~en ~ar ORDLED: tank-en