tillsyn, tidigare brandsyn, kontroll av att den enskilde lever upp till de krav som lagstiftningen ställer på brandskydd.

tillsyn, inom miljörätten den verksamhet som utövas av Naturvårdsverket, länsstyrelsen i respektive län och miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande i respektive kommun för att tillse att miljöfarlig verksamhet bedrivs enligt lag, främst miljöbalken (1998:808), och enligt givet tillstånd.

tillsynsmyndighet, myndighet som ska tillse att underordnad myndighet utför vad som åligger den.

tillsynslärare, tidigare benämning på innehavare av arvodestjänst som biträdande skolledare i grundskola med uppgift att biträda rektor i ledningen av skolans verksamhet.

till`syn subst. ~en ORDLED: till--syn-en

kommunal tillsyn, tidigare föreskriven tillsyn på mindre arbetsställen av arbetsmiljö och arbetstid genom kommunala tillsynsmän.

tillsynslagen, lag (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl., central lagstiftning för hälso- och sjukvården.

tillsynsman, inom exekutionsrätten benämning på den som av rätten utses att övervaka att gäldenären vid ackord fullgör sina åtaganden.

lag om tillsyn över hälso- och sjukvården, lag (1996:786) som trädde i kraft 1997 och som förstärkte Socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården.

tillsynes se till synes