tillsyn, inom miljörätten den verksamhet som utövas av Naturvårdsverket, länsstyrelsen i respektive län och miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande i respektive kommun för att tillse att miljöfarlig verksamhet bedrivs enligt lag, främst miljöbalken (1998:808), och enligt givet tillstånd.

tillsynslärare, tidigare benämning på innehavare av arvodestjänst som biträdande skolledare i grundskola med uppgift att biträda rektor i ledningen av skolans verksamhet.

tillsyn, tidigare brandsyn, kontroll av att den enskilde lever upp till de krav som lagstiftningen ställer på brandskydd.

tillsynsman, inom exekutionsrätten benämning på den som av rätten utses att övervaka att gäldenären vid ackord fullgör sina åtaganden.

till`syn subst. ~en ORDLED: till--syn-en

kommunal tillsyn, tidigare föreskriven tillsyn på mindre arbetsställen av arbetsmiljö och arbetstid genom kommunala tillsynsmän.

tillsynslagen, lag (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl., central lagstiftning för hälso- och sjukvården.

tillsynsmyndighet, myndighet som ska tillse att underordnad myndighet utför vad som åligger den.

lag om tillsyn över hälso- och sjukvården, lag (1996:786) som trädde i kraft 1997 och som förstärkte Socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården.

åklagare, allmän åklagare, jurist inom rättsväsendet med uppgift att utreda brott, fatta beslut om åtal ska väckas eller inte samt processa i tingsrätt och hovrätt i brottmål.