tänder, hos ryggradsdjur inklusive människa organ i munhålan vilka används för att fånga byten och/eller för att sönderdela föda, ibland även för försvar.

tändsticka, liten stav, splint, vanligen av trä, försedd med bränsle (som kan vara splintmaterialet självt) och tändämne eller tändsats i ena änden.

tändare, cigarettändare, elddon med flytande bränsle såsom bensin eller kondenserade, lägre kolväten (propan, butan).

tändpatron, mindre laddning, t.ex. sprängämnespatron, i vilken en sprängkapsel apterats i direkt kontakt med sprängämnet.

tändstift, del av tändsystem till bilmotor. Tändstiftet är anslutet till förbränningsrummet i en cylinder.

tändhatt, liten koppar- eller mässingshatt fylld med tändämne, t.ex. blyazid, vilket detonerar vid energitillförsel i form av slag, låga eller värme.

tändrör, ammunitionsdetalj som används för att tända laddningen i spränggranater, bomber m.m. samt krut i rök- eller lysgranater.

tändsticksindustri, delbransch inom kemisk industri.

tändmedel, hjälpmedel vid bergsprängning och militär sprängning, varmed sprängämnet eller laddningarna i en kopplad sprängsalva bringas att detonera.

tändsystem, system för att starta och styra förbränning i motorer, uppvärmningssystem, sprängämnen m.m.