yta, tvådimensionell mångfald, dvs. inom matematiken ett geometriskt objekt som kan byggas upp genom sammanfogning av ett ändligt eller oändligt antal plana eller deformerade cirkelskivor så att de delvis täcker varandra.

yta, tidigare använd benämning på area.

ytaktivt ämne, substans som dels nedsätter ytspänningen när den löses i vatten eller vattenlösningar, dels påverkar ytspänningen mellan två vätskor.

yta, i allmän betydelse utsidan av något, det ytterskikt som begränsar ett föremål e.d. mot omgivningen.

ytavrinning, vattenflöde på markytan innan det når ett vattendrag.

Riemann-yta, en tvådimensionell, orienterad mångfald vilken Bernhard Riemann införde som det naturliga definitionsområdet för en algebraisk funktion.

ytattackfartyg, ytstridsfartyg, övervattensfartyg med stridsuppgifter mot främst ytfartyg och undervattensmål.

ytanestesi, ytbedövning , en form av lokalbedövning.

kalavverkad yta, detsamma som kalhygge.

developpabel yta, en yta som genereras av räta linjer genom en rymdkurva och som lokalt kan konstrueras genom böjning av en plan yta, dvs. genom en deformation av ytan som bevarar alla kurvors längder i ytan.