amorf, formlös, strukturlös.

amorfa material, material som har en icke kristallin atomär uppbyggnad.

amorf [-mår´f] adj. ~t ORDLED: a-morf

amorf kiselcell, en typ av solcell.

termoplast, plast som vid uppvärmning blir plastisk (formbar) och som upprepade gånger kan överföras till plastiskt tillstånd.

glas, en amorf (ickekristallin) produkt (vanligtvis transparent) som framställs genom att sand och alkalier smälts tillsammans med till exempel kalk och blyoxid.

mineral, naturligt förekommande, fast, kristallin och oorganisk substans med väldefinerad kemisk sammansättning, kristallstruktur och fysikaliska egenskaper.

metallglas, amorf legering mellan en metall och en glasbildare.

polyetylentereftalat, polymer som används som termoplast (PETP, PET) eller syntetfiber (se etylentereftalatplast, polyesterfiber).

cellulosaacetat, transparent amorf termoplast som först framställdes 1865 av den franske kemisten Paul Schutzenberger ( 1829–97) genom acetylering av bomull (cellulosafiber) i acetanhydrid.