analytisk filosofi, ofta använd samlingsbenämning på en typ av filosofi som först uppträdde i Storbritannien och inom det tyska språkområdet i början av 1900-talet och som fick och fortfarande har stor utbredning, särskilt i den anglosaxiska världen och i de nordiska länderna.

analytisk sats, sats som är sann eller falsk redan på grund av meningen hos de i satsen ingående orden, oberoende av hur det i övrigt förhåller sig i världen.

analytisk funktion, (matematisk) funktion som överallt kan representeras av en konvergent potensserie.

analytisk kemi, den del av kemin som omfattar metoderna för att kvalitativt igenkänna och kvantitativt bestämma beståndsdelar i kemiska föreningar och blandningar av kemiska föreningar.

analytisk mekanik, gren av den klassiska mekaniken där metoder hämtade från analytisk matematik (därav namnet) används.

analytiskt språk, språk där grammatiska relationer tenderar att markeras genom partiklar, ordföljd etc. snarare än genom ordböjning.

analytisk sanning, enligt Kants terminologi en sanning som beror på att predikatet redan ingår i subjektets begrepp.

analytisk mängd, analytisk varietet, en punktmängd i rummet C ⁿ av n komplexa variabler som överallt kan definieras som de gemensamma nollställena till ett antal analytiska funktioner.

analytisk geometri, den gren av geometrin i vilken man studerar räta linjer, kurvor, plan och ytor med hjälp av koordinatsystem och elementär algebra.

analytisk mångfald, matematisk term; jämför mångfald.