an`befalla verb anbefallde anbefallt, pres. anbefaller ORDLED: an--be-fall-er SUBST.: anbefallande, anbefallning

kommendant, högste befälhavaren inom en fästning eller en större garnison.

kommendör, militär tjänstegrad inom flottan mellan flottiljamiral och kommendörkapten.

rekommendation, postal tjänst som innebär att en inrikes eller utrikes brevförsändelse mot särskild avgift befordras tillsammans med övrig värdepost för att en säker framkomst skall tryggas.

Korinthierbreven, Första respektive Andra Korinthierbrevet, två brev i Nya Testamentet, författade av Paulus och sända till församlingen i Korinth.

kommendör, inom Frälsningsarmén titel för ledare för ett nationellt högkvarter.

kommando, i databehandlingssammanhang begäran om utförande av en operation eller exekvering av ett visst program.

missiv, benämning redan under medeltiden på ett brev, som medföljer en skrivelse och anbefaller denna till mottagaren.

kommando, militär term som kan beteckna a) reglementerat orderuttryck som används för att utlösa inexercerade förfaringssätt, b) trupp med specialuppdrag (jämför kommandotrupp) eller c) organisation eller område för befälsutövning, t.ex. militärkommando, marinkommando.

kommendör, inom ordensväsendet innehavare av en högre ordensgrad, t.ex. kommendör med stora korset (storkors), i allmänhet i form av en halsdekoration.