an`ordning subst. ~en ~ar ORDLED: an--ordn-ing-en

osmos, transport av lösningsmedel mellan två faser med olika koncentration av upplösta ämnen och där faserna är åtskilda av ett membran som endast släpper genom lösningsmedlets molekyler.

infrastruktur, ett system av anläggningar och driften av dessa, som utgör grund för försörjningen och förutsättningen för att produktionen skall fungera: bl.a. vägar och järnvägar, flygplatser och hamnar, kraftverk, eldistribution och andra anordningar för energiförsörjningen, vatten- och avloppssystem, teleförbindelser och utbildningsväsen.

galvaniskt element är en anordning som ger elektrisk ström från en kemisk reaktion.

cytoplasma, cellinnehållet mellan cellmembran och kärnmembran hos eukaryota celler.

Senegal, stat i Västafrika.

institution, inom samhällsvetenskapen benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.

torv är en jordart som bildas av växtdelar som bara delvis har förmultnat.

uppfinning, anordning eller metod för att lösa ett tekniskt problem som fungerar på ett nytt och effektivare sätt än tidigare anordningar eller metoder.

struktur, i allmän bemärkelse de inbördes relationer och sammanhang som råder mellan delarna i en helhet, med andra ord det sätt på vilket en helhet är uppbyggd av sina element.