-
anstå
an`stå verb anstod ~tt, pres. ~r ORDLED: an--stårSvensk ordbok -
anstående
anstående, i fast klyft , geologisk beteckning för förekomst vid eller strax under markytan av viss berggrund som hänger samman med den fasta berggrunden. -
anstånd
anstånd, medgivande att få uppskjuta något; uppskov med militärtjänstgöring: den värnpliktige kan om synnerliga skäl föreligger få uppskjuta sin militärtjänst. -
anstånd
anstånd, medgivande att få uppskjuta något, bland annat uppskov med inbetalning av skatt.
-
anstånd
an`stånd subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: an--stånd-etSvensk ordbok -
svin
svin, tamsvin, domesticerade former av vildsvin.
-
hövas
hö`vas verb hövdes hövts, pres. höves ORDLED: höv-asSvensk ordbok -
tillbörlig
till`börlig adj. ~t ORDLED: till--bör-ligSvensk ordbok -
furstlig
furs`tlig adj. ~t ORDLED: furst-ligSvensk ordbok -
missklä
miss`klä äv. miss`kläda verb missklädde missklätt, pres. missklär äv. misskläder ORDLED: miss--kläd-er SUBST.: missklädandeSvensk ordbok