-
anvisning,
föreskrift, författningsterm i äldre författningar, t.ex. anvisningar till kommunalskattelagen.
-
anvisning, avsiktlig eller oavsiktlig försvagning (hålkäl) eller skada (repa) i ett material.
-
anvisning,
assignation, uppmaning av en person,
assignanten, att till en annan person,
assignaten, betala en viss summa pengar till en tredje person,
assignatarien.
-
an`visning subst. ~en ~ar
ORDLED: an--vis-ning-en
Svensk ordbok
-
Bastiljen var en medeltida fästning i Paris som stormades och revs under franska revolutionen.
-
anvisningskänslighet,
η , materialteknisk term som anger hur mycket utmattningshållfastheten för en komponent nedsätts av en anvisning, t.ex. en hålkäl eller en repa; beror på materialsort och på komponentens storlek.
-
anvisningsläkare, läkare som svarar för vård av statligt anställda.
-
mandat, politiskt uppdrag i riksdag eller kommunal församling för en vald representant.
-
an`visningsläkare subst. ~n äv. anvisningsläkarn, plur. ~, best. plur. anvisningsläkarna
ORDLED: an-vis-nings--läk-ar-en
Svensk ordbok
-
kollektivavtal, enligt medbestämmandelagen (MBL) ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.