anvisning, föreskrift, författningsterm i äldre författningar, t.ex. anvisningar till kommunalskattelagen.

anvisning, avsiktlig eller oavsiktlig försvagning (hålkäl) eller skada (repa) i ett material.

anvisning, assignation, uppmaning av en person, assignanten, att till en annan person, assignaten, betala en viss summa pengar till en tredje person, assignatarien.

anvisningskänslighet, η , materialteknisk term som anger hur mycket utmattningshållfastheten för en komponent nedsätts av en anvisning, t.ex. en hålkäl eller en repa; beror på materialsort och på komponentens storlek.

anvisningsläkare, läkare som svarar för vård av statligt anställda.

an`visning subst. ~en ~ar ORDLED: an--vis-ning-en

Bastiljen var en medeltida fästning i Paris som stormades och revs under franska revolutionen.

metodiska anvisningar (för etymologi, se metodik), tidigare en del av skolans läroplaner.

mandat, politiskt uppdrag i riksdag eller kommunal församling för en vald representant.

an`visningsläkare subst. ~n äv. anvisningsläkarn, plur. ~, best. plur. anvisningsläkarna ORDLED: an-vis-nings--läk-ar-en