appendicit, inflammation av blindtarmens maskformiga bihang, appendix vermiformis; se blindtarmsinflammation.

appendici´t subst. ~en ~er ORDLED: ap-pend-ic-it-en

tjocktarm, intestinum crassum, del av tarmkanalen i bukhålan mellan tunntarmen och anus hos ryggradsdjur inklusive människa.

blindtarm är en del av tarmen som slutar blint, som en återvändsgata.

appendix, bihang, tillägg; det maskformiga blindtarmsbihanget, appendix vermiformis (se blindtarm).

blindtarmsinflammation, appendicit, appendicitis, appendicitis acuta, akut inflammation i blindtarmens maskformiga bihang, appendix vermiformis.

fekalsten, ansamling av intorkad och hård avföring av varierande storlek.

rektalpalpation, undersökning av ändtarmen och kringliggande organ där undersökaren för ett handskbeklätt finger genom analöppningen in i ändtarmen.

blindtarmsoperation, appendektomi, kirurgiskt avlägsnande av ett inflammerat blindtarmsbihang (appendicit).

retrocekal, medicinsk term: belägen bakom blindtarmen, t.ex. retrocekal appendicit, inflammation i det maskformiga bihanget (blindtarmsinflammation) när detta ligger uppslaget bakom blindtarmen.