bandage, förband, särskilt sådant som stöder eller fixerar en kroppsdel, t.ex. gipsbandage.

bandage [-a´ʃ] subst. ~t [-a´ʃet], plur. ~, best. plur. ~n [-a´ʃen] ORDLED: band-ag-et

bandagera [-aʃe´ra] verb ~de ~t ORDLED: band-ag-er-ar SUBST.: bandagerande, bandagering

bandagat, typ av agat som karakteriseras av att dess skikt (band) är parallella med begränsningsytan hos det hålrum i vilket agaten bildats.

korsett, snörliv, hårt åtsittande underplagg, avsett att forma figuren.

ortopedi, medicinsk specialitet som omfattar rörelseorganens sjukdomar och skador hos både barn och vuxna.

stödförband, förband (bandage) som stöder en kroppsdel och håller den stilla för att gynna läkning efter skada eller operation.

agat, kompakt aggregat av kalcedon (form av mineralet kvarts) uppbyggt av tunna, inbördes parallella och olikfärgade skikt, som bildar krökta, koncentriska eller oregelbundna mönster.

Dietman, Erik, 1937–2002, konstnär, verksam i Frankrike från 1961.

stomibandage, förband som samlar upp innehållet från en stomi, vilket beroende på stomitypen kan utgöras av lättflytande tunntarmsinnehåll (ileostomi), fastare avföring (kolostomi eller rektostomi) eller urin (urostomi).