-
behörighet
behörighet, krav på förkunskaper för tillträde till utbildningsprogram eller kurs. -
behörighetsmissbruk
behörighetsmissbruk, trolöshetsbrott som innebär att någon med uppsåt skadar eller försöker skada någon annan i ekonomiskt hänseende genom missbruk av en behörighet. -
behörighetslagen
behörighetslagen, benämning på den år 1923 utfärdade lag enligt vilken kvinnorna tillförsäkrades behörighet att inneha statstjänst eller annat allmänt uppdrag. -
behörighet
behörighet, juridisk term som används för att beskriva vad en fullmäktig är kompetent att göra med bindande verkan för fullmaktsgivaren, huvudmannen, vid ingående av avtal med tredje man. -
behörig
behö´rig adj. ~t ORDLED: be-hör-igSvensk ordbok -
behörighetsbevis
behörighetsbevis, särskild handling som styrker rätt att uppehålla befattningar på fartyg. -
allmän domstol
allmän domstol, judiciell domstol, domstol som är behörig att ta upp mål i allmänhet, såsom tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. -
genetiskt modifierad organism
genetiskt modifierad organism, GMO, transgen organism, organism som har en eller flera främmande gener tillförda med hjälp av genteknik.
-
folkmord
folkmord, genocidium, internationellt straffrättsligt begrepp som introducerades efter andra världskriget.
-
korruption
korruption, missbruk av förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor.