1. bikt

    bikt är inom kristendomen att för en präst erkänna fel eller brott man gjort.

  2. biktspegel

    biktspegel, handledning för självrannsakan inför bikt.

  3. biktstol

    biktstol, anordning för bikt med plats för präst och biktande.

  4. bikt

    bikt subst. ~en ~er ORDLED: bikt-en
    Svensk ordbok

  5. avlat

    avlat innebär i romersk-katolska kyrkan att man slipper den botgöring, alltså det straff, man egentligen skulle gjort för synder man begått.

  6. sakrament

    sakrament, i västkyrkan en återgivning av grekiska mystērion (’hemlighet’), manifestationer av frälsningsmysteriet, från 1100-talet begränsade till kyrkliga handlingar som genom yttre tecken förmedlar gudomlig nåd.

  7. bikta

    bik`ta verb ~de ~t ORDLED: bikt-ar SUBST.: biktande; bikt
    Svensk ordbok

  8. bikta sig

    bik`ta sig verb biktade biktat ORDLED: bikt-ar SUBST.: biktande; bikt
    Svensk ordbok

  9. biktfader

    bik`tfader el. bik`tfar subst. biktfadern biktfäder ORDLED: bikt--fadern, bikt--far
    Svensk ordbok

  10. biktstol

    bik`tstol subst. ~en ~ar ORDLED: bikt--stol-en
    Svensk ordbok