brännvin kallades ursprungligen, på 1400- och 1500-talen, sprit som åstadkommits genom destillation (”bränning”) av vin, dvs. vad som i dag benämns eau-de-vie (däribland cognac), brandy osv.

brännvinskryddor används för att ge smak åt brännvin.

bränn`vin subst. ~et ORDLED: bränn--vin-et

Överste brännvin, ett sött brännvin med en påtaglig smak av kummin och en alkoholhalt på 43 volymprocent.

brännvinskagge, en liten, laggad tunna (se laggning) för förvaring av brännvin.

brännvinslåt, brännvinspolska, brännvinsmarsch, ceremonilåt som förr i tiden framfördes när brännvin bars in till gästerna vid bröllop och andra kalas, mest på landsbygden.

brännvinsskål, kärl av silver eller tenn avsett att dricka eller servera brännvin ur.

brännvinssked, supsked, bondsked, knoppsked, änglasked, benämning på en silversked av gammal typ.

brännvinsbord, en föregångare till det svenska smörgåsbordet.

brännvinsadvokat, äldre benämning på en sakförare utan juridisk examen, villig att åtaga sig tvivelaktiga uppdrag.