-
dissonans
dissonans, motsats till konsonans, egenskap som tillkommer samklangen av två eller flera samtidigt ljudande sinustoner.
-
kognitiv dissonans
kognitiv dissonans, psykologisk term, se dissonansteori. -
dissonansteori
dissonansteori, teori framlagd av den amerikanska psykologen Leon Festinger för att förklara förändringar av attityder och handlingsmönster. -
dissonans
dissonans [-aŋ´s el. -an´s] subst. ~en ~er ORDLED: dis-son-ans-enSvensk ordbok -
add
add, beteckning för tillagd s.k. ackordfrämmande ton i ackordsymbol, t.ex. Cmaj 7 add −5. -
kontrapunkt
kontrapunkt, kompositionsteknik vars resultat är en musikalisk struktur uppbyggd av två eller flera självständiga stämmor samt läran om denna teknik.
-
musikpsykologi
musikpsykologi, studiet av upplevelser och beteenden i samband med musik. -
intervall
intervall, tonhöjdsskillnaden mellan två samtidiga eller omedelbart på varandra följande toner.
-
harmonik
harmonik, samlande benämning på musikens vertikala uttryckskvaliteter.
-
madrigal
madrigal, musikform och versform som odlades dels under 1300-talet, dels under 1500- och tidigt 1600-tal.