fattigdom, levnadsstandard som är oacceptabelt låg.

fattigvård, äldre benämning på behovsprövad hjälp från offentliga organ till fattiga människor.

fattighus, fattigstuga, byggnad där fattiga och orkeslösa personer förr inhystes. 1686 års kyrkolag rekommenderade och 1734 års lag ålade församlingarna att inrätta fattigstugor, men detta åtlyddes inte överallt.

fattigläkare kallades på 1700- och 1800-talen läkare som tillsatts av myndigheterna i Stockholm och betalades av det allmänna för att gratis behandla medellösa sjuka.

fattigstuga, se fattighus.

fattiga riddare, arma riddare, köksterm för en internationell, enkel dessert som består av brödskivor av till exempel ljust matbröd (ej dagsfärskt) eller vetebröd, som doppas i pannkakssmet, vilken kan vara smaksatt med exempelvis kardemumma eller rivet citronskal.

fattigbark, term, lanserad av Einar Du Rietz, avseende sådana träd där pH-värdet i barken är lågt (3,5–4) liksom näringstillgången.

fatt`ig adj. ~t ORDLED: fatt-ig

fattigkultur kallade den amerikanske antropologen Oscar Lewis den livsstil som han ansåg råda bland slumbefolkningen i kapitalistiska länder.

fattig men rik, annat namn på växtarten rumsmalva.