-
fraktur
fraktur är att ett skelettben bryts. -
fraktur
fraktur, ursprungligen en kansliskrift framvuxen under 1400-talet. -
fraktur
2fraktu´r subst. ~en ~er ORDLED: frakt-ur-enSvensk ordbok -
fraktur
1fraktu´r subst. ~en ORDLED: frakt-ur-enSvensk ordbok -
öppen fraktur
öppen fraktur, komplicerat benbrott , benbrott med ovanliggande hudsår. -
Bennetts fraktur
Bennetts fraktur, luxation av första mellanhandsbenet med fraktur i leden mot handloven. -
Colles fraktur
Colles fraktur, brott på underarmens strålben, se radiusfraktur. -
patologisk fraktur
patologisk fraktur, fraktur i benvävnad som är sjukligt förändrad, vanligen genom cancermetastas (dottersvulst) eller myelom. -
Le Fort-fraktur
Le Fort-fraktur, benämning på tre typer av fraktur i ansiktsskelettet till följd av kraftigt våld mot mellanansiktet. -
neandertalmänniskan
neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, art i familjen hominider som levde för 400 000–30 000 år sedan i Frankrike, Belgien, Tyskland, Italien, södra Storbritannien, Spanien och norra delen av Mellanöstern.