förankring, anordning varmed en byggnadsdel fästs vid en annan eller varmed en byggnadsdel eller maskin fästs i grunden.

förank´ring subst. ~en ~ar ORDLED: för-ankr-ing-en

romer, samlande benämning på folkgrupper med historiska kopplingar till språkgruppen romani chib och som identifierar sig med det romska kulturarvet.

postkolonialism, heterogent forskningsfält som utifrån studier av litteratur, konst, historia, samhällsvetenskap och humaniora problematiserar den västerländska kunskapstraditionen och dess förankring i globala relationer av dominans och underordning.

korståg, benämning på de kyrkligt auktoriserade krig som under medeltiden fördes mot folk som uppfattades som den västliga katolska kyrkans fiender.

pop, främst samlingsbenämning på olika musikstilar, även använd om vissa företeelser inom bildkonst (se popkonst) och mode (se popmode).

frikyrka, kristet trossamfund, baserat på frivillig anslutning till församlingen genom personlig bekännelse.

Ekeblad, Eva, född De la Gardie, 1724–86, grevinna; jämför släktartikel Ekeblad.

det moderna genombrottet, periodbegrepp främst tillämpat inom nordisk litteraturhistoria för tiden 1870–1905.

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, svensk kung från 1660, son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora.