komparativ fördel, nationalekonomisk teori som främst används för att förklara handelsmönster och vinster av handel samt på individnivå för att förklara arbetsfördelning.

fördelningspolitik, sammanfattande benämning på politiska arrangemang och åtgärder i syfte att påverka fördelningen av förmögenheter, inkomster eller viss konsumtion, t.ex. sjukvård och utbildning.

fördelning, inom statistiken den observerade frekvensen av olika observerade värden för ett datamaterial.

fördelning, inom kemin en heterogen jämvikt, som innebär att ett ämne har fördelat sig mellan två olika faser, till exempel mellan två icke blandbara vätskor, mellan vätska och gasfas, mellan fast fas och gasfas eller mellan fast fas och vätska.

fördelningsfunktion, inom statistiken funktion med vars hjälp man kan beräkna sannolikheten att en stokastisk variabel (slumpmässig storhet) X antar olika värden.

fördelning, högre förband inom armén, se arméfördelning.

fördelningskvot, fördelningskonstant, inom kemi förhållandet mellan koncentrationerna av ett löst ämne i två faser vid jämvikt, se fördelning.

fördelningsfri metod, statistisk metod som inte förutsätter att det som observeras har en specificerad fördelningsform.

fö`rdel subst. ~en ~ar ORDLED: för--del-en

t-fördelning, egentligen t-fördelning, statistisk fördelning med viktiga användningsområden.