förgyll´a verb förgyllde förgyllt, pres. förgyller ORDLED: för-gyll-er SUBST.: förgyllande, förgyllning

bok, enligt tidigare definition en samling blad eller ark, vanligen med text, som hophäftats längs ena sidan.

bovarysm , lusten och förmågan hos människan att uppfatta sig som en annan än den hon är.

Knös, Thekla, 1815–80, författare.

Ramazzini, Bernardino, 1633–1714, italiensk läkare, professor i Modena 1682–1700, därefter i Padua.

förgyllning, beläggning av föremål med ett tunt guldskikt. Förgyllning av metaller sker genom elektroplätering, utfällning av guld ur en alkalisk elektrolyt som innehåller guldcyanidjoner.

Maria, jungfru Maria, Jesu mor, helgon.

nationalromantik, i allmän bemärkelse en attityd som söker återknyta till en nationell kulturtradition för att ta drag ur denna som utgångspunkter för nyskapande.

Lilliestierna, Christina, 1923–2000, journalist och författare.

Mörike, Eduard, 1804–75, tysk författare, präst, lärare i litteratur.