förolämpning, ärekränkningsbrott som begås av den som smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning (verbalinjurier) eller annat skymfligt beteende (formalinjurier och realinjurier) riktade mot den berörde.

fö`rolämpning subst. ~en ~ar ORDLED: för--o-lämp-ning-en

språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

yttrandefrihet, frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

förtal, ärekränkningsbrott som begås av den som utpekar en person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar annan uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.

åtal, talan i brottmål om ansvar för brott.

ärekränkning är ett brott.

yttrandefrihetsbrott, missbruk av yttrandefriheten i bl.a. TV- och radioprogram, film, videogram eller ljudupptagning enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), som väsentligen bygger på reglerna om tryckfrihetsbrott i tryckfrihetsförordningen (TF).

injurie, förolämpning, ärekränkning.

formalinjurie, juridisk term för skymfligt beteende, dvs. föraktfulla åtbörder och signaler eller skymfliga bilder.