glim`ra verb ~de ~t ORDLED: glim-rar SUBST.: glimrande; 2glimmer

glimrar, glimmergruppen, glimmermineral, grupp bergartsbildande mineral vilka tillhör det monoklina kristallsystemet.

mineral, naturligt förekommande, fast, kristallin och oorganisk substans med väldefinerad kemisk sammansättning, kristallstruktur och fysikaliska egenskaper.

glimmerskiffer, medelkornig, folierad metamorf bergart.

glimmermineral, annan benämning på glimrar.

glimmer, se glimrar.

sericit, mikroskopiskt finkornigt aggregat av ett av mineralen i gruppen glimrar, vanligen muskovit.

muskovit, mineral tillhörande glimrarna med sammansättningen KAl₂(Si₃Al)O₁₀(OH,F)₂.

zinnwaldit, blekviolett till silvergrått mineral som ingår i gruppen glimrar.

sköl, zon i berggrunden med krossat eller förskiffrat berg.