gropugn, ugn täckt av ett horisontellt lock, där nyss gjutna stål- eller metallämnen (göt) ställs ned för att temperaturen skall utjämnas under stelningen.

grophus, benämning på företrädesvis förhistoriska hus som nedsänkts i marken.

groplöja, Leucaspius delineatus, art i familjen karpfiskar.

gropkeramisk kultur är en arkeologisk kultur i Norden under mellersta delen av bondestenålder för drygt 5 000 år sedan.

grop subst. ~en ~ar ORDLED: grop-en

groplavar, Diploschistes och Gyalecta, släkten lavar med skorplik bål som har vanligen skålformigt rundade eller platta fruktkroppar (apothecier).

Gropbakkengen, arkeologisk fyndort vid Varanger i Finnmark, Norge, som gett namn till en fas i nordnorsk yngre stenålder.

gropnate, Potamogeton berchtoldii , art i familjen nateväxter.

gropfrätning, punktfrätning, punktkorrosion, korrosion som leder till bildning av frätgropar.

gropemalj, franska champlevé, emaljarbete på metall.