grun`dsats subst. ~en ~er ORDLED: grund--sats-en

Wienkongressen, internationell konferens i Wien från september 1814 till juni 1815 med syfte att nyordna Europa efter Napoleontidens omvälvningar.

talionsprincipen, juridisk grundsats enligt vilken en brottsling ska tillfogas lika stor skada som den han själv åstadkommit genom sitt brott.

axiom, i dagligt tal beteckning för ett självklart sant påstående.

dogm, med grundbetydelsen ’något som framstår som rätt och riktigt’, lärosats som fastslagits på ett förpliktande sätt.

element, (bestånds)del, komponent, enhet (ingående i en helhet).

princip, inom filosofin begrepp som används bl.a. i metafysiken i betydelsen grund, yttersta grundsats eller förutsättning för någots existens; i etiken i betydelsen maxim, handlingsregel eller förutsättning för handlande eller viljande.

ekvivalensprincipen, inom juridiken en straffrättslig grundsats som innebär att lika fall ska behandlas lika.

allting flyter, naturfilosofisk grundsats som brukar tillskrivas Herakleitos, se panta rhei.

ändamålet helgar medlen, grundsats tillskriven Jesuitorden av den tyske filosofihistorikern J.G. Buhle i hans ”Lehrbuch der Geschichte der Philosophie” (1800) som ett led i den traditionella polemiken mot jesuiterna, vilka ansågs vara alltför inflytelserika.