1. habitus

    habitus, medicinsk term: kroppens byggnad, utseende eller allmänna beskaffenhet.

  2. habitus

    habitus, disposition eller beskaffenhet som gör att någon vanemässigt förhåller sig på ett visst sätt.

  3. habitus

    habitus, inom mineralogin en kristalls yttre form.

  4. habitus

    habitus, det helhetsintryck som en organism ger.

  5. habitus

    ha´bitus subst., ingen böjning, n-genus ORDLED: hab-it-us
    Svensk ordbok

  6. Pierre Bourdieu

    Bourdieu, Pierre, 1930–2002, fransk sociolog och kulturantropolog.

  7. kunskapssociologi

    kunskapssociologi, studiet av det mänskliga tänkandets samhälleliga villkor.

  8. habitualtillstånd

    habitualtillstånd (av medeltidslat. habitualis, av latin habitus ’tillstånd’, ’skick’), medicinsk term: vad som är det normala, det vanliga för en viss patient.

  9. sociologi

    sociologi, läran eller vetenskapen om samhället, akademisk disciplin som har ”det sociala” som särskilt studieobjekt.

  10. habituell

    habituell´ adj. ~t ORDLED: hab-itu-ell
    Svensk ordbok