helgedom [hel`ge-] subst. ~en ~ar ORDLED: helge-dom-en

Zeus, den antika grekiska religionens högste gud, son till titanerna Kronos och Rhea.

Mexiko, Mexico, stat i södra Nordamerika.

Vietnam, stat i Sydöstasien.

hajj, vallfärden till Mekka, islams femte ”grundpelare”, obligatorisk för varje muslim som har möjlighet att företa den.

Giza, Gizah, El-Giza, arabiska al-Jīzah, stad i norra Egypten

bön, den religiösa människans omedelbara form för gudsumgänge eller förbindelse med den eller de högre makter som styr hennes liv och bestämmer hennes öde.

grekisk religion, den förhärskande religionen i den antika grekiska världen.

vallfärd, vallfart, pilgrimsfärd, besök på en helig ort för att fullgöra en religiös plikt, för att bedja och få välsignelse eller annan religiös förmån som förknippas med vallfärden.

Apollon, grekisk gud för bland annat spådomskonst, läkekonst, musik och diktning.