Bergegren, Henrik (Hinke), 1861–1936, tidningsman och socialistisk agitator.

hink subst. ~en ~ar ORDLED: hink-en

plast, syntetiskt material bestående av en eller ibland flera polymerer samt ett flertal tillsatsämnen.

hink`a verb ~de ~t ORDLED: hink-ar SUBST.: hinkande

hink`vis adv. ORDLED: hink-vis

Branting, Hjalmar, född 23 november 1860, död 24 februari 1925, politiker och tidningsman; jämför släktartikel Branting.

unghinkar (efter Hinke Bergegren), benämning på ungsocialisterna; se ungsocialism.

nymalthusianism, befolkningspolitisk rörelse med ursprung i The Malthusian League, ett sällskap bildat i London 1877 med efterföljare i Nederländerna och Tyskland följande årtionde.

stäva, laggkärl, till form och funktion motsvarande en hink men utan grepe och vanligen med handtag av en längre uppstickande stav med insvängda och rundade kanter.

ungsocialism, oppositionsriktning inom den svenska socialdemokratin präglad av anarkistiska idéer, antiparlamentarism, försvarsnihilism och utilism men också med en stark ådra av folkbildningsiver.