härbärge, gammalt ord för enklare övernattningsställe eller värdshus; även institution för bostadslösa (vilka ibland kallades härbärgesklientel).

hä`rbärge subst. ~t ~n ORDLED: här--bärg-et

Härbärget, ett slags klubb för diskussioner i litterära och politiska ämnen, frekventerad av yngre akademiska lärare i 1810- och 1820-talens Lund.

härbärge´ra verb ~de ~t ORDLED: här--bärg-er-ar SUBST.: härbärgerande, härbärgering

vallfärd, vallfart, pilgrimsfärd, besök på en helig ort för att fullgöra en religiös plikt, för att bedja och få välsignelse eller annan religiös förmån som förknippas med vallfärden.

Bund deutscher Mädel, BDM, de tyska nazisternas ungdomsorganisation för flickor.

hemlöshet, begrepp ofta använt i betydelsen avsaknad av ett hem, men innebörden kan variera beroende på att bostadslöshet och hemlöshet ibland används synonymt.

tabernakel, förvaringsplats för sakramentet, se sakramentshus.

tabernakel, i äldre bibelöversättningar benämning på Israels tälthelgedom under uttåget ur Egypten.

helgeandshus, benämning på medeltida vårdinrättningar för fattiga och behövande samt gamla och sjuka, ibland även härbärgen för pilgrimer.