hä`rleda verb härledde härlett, pres. härleder ORDLED: här--led-er SUBST.: härledande, härledning

insekter, Hexapoda, överklass i stammen leddjur.

romer, samlande benämning på folkgrupper med historiska kopplingar till språkgruppen romani chib och som identifierar sig med det romska kulturarvet.

teori, en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem.

osmos, transport av lösningsmedel mellan två faser med olika koncentration av upplösta ämnen och där faserna är åtskilda av ett membran som endast släpper genom lösningsmedlets molekyler.

Talmud, judendomens främsta samling av muntlig Tora.

keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet och hade sitt största inflytande under 1950- och 1960-talen; den är uppkallad efter John Maynard Keynes.

ekosofi, filosofisk skola som vuxit fram under inspiration av det tilltagande engagemanget för miljöfrågor.

deduktiv metod, det vetenskapliga förfaringssättet att logiskt härleda satser ur allmänna lagar eller axiom.

rationalism, filosofisk riktning som i motsats till empirism hävdar att det är möjligt att uppnå kunskap om verkligheten endast genom att använda förnuftet.