höj`dare subst. ~n äv. höjdarn, plur. ~, best. plur. höjdarna ORDLED: höjd-ar-en

vulkan, landform som skapas då magma (smält berg) från en fast himlakropps inre tränger upp på ytan och stelnar.

Vishnu, Viṣṇu, indisk gud.

Svindlande höjder, Wuthering Heights, roman av den brittiska författaren Emily Brontë utgiven 1847.

Sverige är ett land i norra Europa.

Mars är en av planeterna i vårt solsystem.

gejser, typ av het källa som då och då kastar ut en fontän av kokande vatten och vattenånga.

Aralsjön, avloppslös sjö i Uzbekistan och Kazakstan.

diffusion, spontan materialtransport eller utbredning av ett ämne, orsakad av slumpvisa förändringar i egenrörelserna hos ämnets atomer eller molekyler.

Europa är en världsdel på norra halvklotet.