in`somna verb ~de ~t ORDLED: in--somn-ar SUBST.: insomnande, insomning

melatonin, ett hormon, en amin som bildas från serotonin, huvudsakligen i tallkottkörteln, och avges till blodet.

sömnlöshet, insomni, sömnsvårigheter, svårigheter att somna in eller onormala uppvaknanden eller en kombination av dessa.

tillväxthormon, engelska growth hormone (GH), somatotropin, proteinhormon som hos människa och ryggradsdjur bildas i hypofysens framlob; det stimulerar tillväxt och påverkar ämnesomsättningen.

hallucination, upplevelse av sinnesintryck (varseblivning, perception) utan motsvarande sinnesretning.

Marias upptagning till himmelen, Jungfru Marias upptagning till himmelen, med en folklig term Marie himmelsfärdsdag, högtid i det romersk-katolska kyrkoåret 15 augusti (i romersk-katolska kyrkan i Sverige följande söndag), den äldsta av mariadagarna.

hypnagoga hallucinationer, livliga, ofta skräckfyllda sinnesvillor i halvslummern omedelbart före insomnandet.

nattskräck, pavor nocturnus , nattligt ångestanfall som varar några minuter, vanligen hos barn.

Kleobis och Biton, två starka söner till en Heraprästinna i antikens Argos.

Jon Blund, John Blund, en personifikation av sömnen och insomnandet, känd i svensk barntradition (av den sort som vuxna skapar; jämför fikt) sedan mitten av 1800-talet.