instabil betyder ’ostadig’.

instabilitet. I mekaniken sägs en kropp vara i ett instabilt jämviktsläge om en liten störning, t.ex. en liten stöt, medför att kroppen lämnar jämviktsläget utan att därefter återvända till detta.

instabil [in´- el. -i´l] adj. ~t ORDLED: in-stab-il

instabil spricktillväxt, snabb tillväxt av en spricka i ett sprött material vilken leder till ett skenbart momentant brott.

identitet, självbild, medvetenhet om sig själv som en unik individ.

instabilitet. I beräkningssammanhang uppträder ibland numerisk instabilitet.

mutation, bestående förändring i det genetiska materialet vilken överförs till kommande cellgenerationer.

grundämne, element, ämne som uteslutande består av atomer med samma antal protoner i atomkärnan.

tropisk cyklon, tropisk virvelstorm, även tyfon (taifun), intensivt lågtryck som bildas över vissa tropiska havsområden med hög ytvattentemperatur och fuktig, instabil luft i den ovanliggande atmosfären.

makt, inom samhällsvetenskapen antingen handling, dvs. maktutövning, eller förmåga, dvs. maktresurser.