-
jävig
jävig, tvivelaktig, obehörig på grund av jäv. -
jäv
jäv, inom processrätten benämning dels på anmärkning som riktas mot riktigheten av ett krav, dels på de diskvalifikationsgrunder som gör att en domare är obehörig att döma i ett visst mål. -
jävig
jä`vig adj. ~t ORDLED: jäv-igSvensk ordbok -
delikatessjäv
delikatessjäv, grannlagenhetsjäv, den mest opreciserade formen av jäv (behörighetshinder) för beslutsfattare eller föredragande tjänsteman att handlägga visst ärende i offentlig förvaltning. -
intressejäv
intressejäv, en typ av jäv som gäller både i domstolsprocessen och vid handläggning av ärenden inom förvaltningen. -
god man
god man, förtroendeman som enligt olika lagbestämmelser och för olika syften ska utses i vissa fall. -
Linda Skugge
Skugge, Linda, född Norrman 1973, författare och krönikör.
-
förvaltningslagen
förvaltningslagen, lag som innehåller allmänna bestämmelser främst om förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. -
jävlig
jävlig se djävligSvensk ordbok -
jäva
jä`va verb ~de ~t ORDLED: jäv-ar SUBST.: jävandeSvensk ordbok