karaff, karaffin, serveringskärl för kall dryck, utan hänkel och som regel i glas; försett med hänkel brukar det kallas kannkaraff.

karaff´ subst. ~en ~er ORDLED: karaff-en

karaffi´n subst. ~en ~er ORDLED: karaff-in-en

dekantering, att en vätska avskiljs från en fällning eller från en annan, icke blandbar tyngre vätska.

Lagerbielke, Erika, född 1960, glaskonstnär, verksam vid Orrefors sedan 1982; jämför släktartikel Lagerbielke.

kannkaraff, hänkelförsedd karaff.

Skånska glasbruket, Henrikstorps glasbruk, anlagt 1692 på hemmanet Henrikstorp i Perstorp, Skåne, för tillverkning av fönsterglas, buteljer, apoteksglas m.m.

Cyrén, Gunnar, 1931–2013, guld- och silversmed, glaskonstnär, industridesigner.

hällkärl, samlingsbeteckning för kannor, karaffer, bringare etc., dvs. kärl ur vilka man häller upp dryck i mindre kärl.

kredensfat, kredensbricka, fat eller mindre bricka i metall, glas eller keramik, förekommande från slutet av 1600-talet till 1700-talets mitt och använd för servering av vin m.m.