klis`tra verb ~de ~t ORDLED: klistr-ar SUBST.: klistrande, klistring

kubism, modernistisk konstriktning vars första skede inföll åren 1907–14, kubismens s.k. heroiska epok, med Paris som centrum och Braque och Picasso som pionjärer.

granulocyter, en typ av vita blodkroppar (leukocyter) som kännetecknas av speciella, färgbara korn, granula, inne i cellen.

collage, konstverk som består av pappers- eller tygbitar, etiketter, tidningsfragment, fjädrar eller dylikt, klistrade på en målad eller omålad yta.

transposon, rörlig DNA-sekvens, rörligt genetiskt element, hoppande gen, DNA-segment med förmåga att förflytta sig till nya platser i arvsmassan, till en annan plats i samma kromosom eller till en annan kromosom.

hemostas, blodstillning, benämning på kroppens komplicerat uppbyggda system för att snabbt täta uppkomna skador på blodkärl och därmed hindra skadlig, kanske dödlig blodförlust.

skor, fotbeklädnader, vilkas ovandel täcker större eller mindre del av foten men högst når till vristen.

Dubuffet, Jean,1901–85, fransk bildkonstnär.

layout, skiss till en trycksak eller digital tjänst som visar placeringen av bl.a. texter, bilder, teckningar och rubriker.

wellpapp är ett slags brun kartong som består av flera hopklistrade pappersskikt med inbyggda luftkanaler.