klis`tra verb ~de ~t ORDLED: klistr-ar SUBST.: klistrande, klistring

transposon, rörlig DNA-sekvens, rörligt genetiskt element, hoppande gen, DNA-segment med förmåga att förflytta sig till nya platser i arvsmassan, till en annan plats i samma kromosom eller till en annan kromosom.

kubism, modernistisk konstriktning vars första skede inföll åren 1907–14, kubismens s.k. heroiska epok, med Paris som centrum och Braque och Picasso som pionjärer.

collage, konstverk som består av pappers- eller tygbitar, etiketter, tidningsfragment, fjädrar eller dylikt, klistrade på en målad eller omålad yta.

granulocyter, en typ av vita blodkroppar (leukocyter) som kännetecknas av speciella, färgbara korn, granula, inne i cellen.

virtualisering, teknik för att med en virtuell maskin skapa en simulering av hårdvara eller programvara på en dator och på så sätt tillgängliggöra nya resurser eller funktionalitet.

Ikaros är en figur i den grekiska mytologin.

skor, fotbeklädnader, vilkas ovandel täcker större eller mindre del av foten men högst når till vristen.

Dubuffet, Jean,1901–85, fransk bildkonstnär.

Kleins flaska, en yta i rummet som likt Möbiusbandet bara har en sida men dock är sluten (dvs. utan kanter).