klä`dnad subst. ~en ~er ORDLED: kläd-nad-en

övre klädnad, annat namn på överplagg.

Kaba, en kubformad stenbyggnad mitt i den heliga moskén i Mekka.

hajj, vallfärden till Mekka, islams femte ”grundpelare”, obligatorisk för varje muslim som har möjlighet att företa den.

Elia, en av Israels profeter, verksam på 800-talet f.Kr.

chassidism, chasidism, hassidism, hasidism, ett par fromhetsriktningar inom judendomen.

Dionysos, Bacchos, latin Dionysus eller Bacchus, grekisk natur- och fruktbarhetsgud, särskilt förbunden med vin, rus och extas samt dramatiskt framträdande, son till Zeus och den jordiska kvinnan Semele.

Vermeer (Vermeer van Delft), Jan, 1632–75, nederländsk målare, verksam i Delft.

kult, allmännare benämning på det som i kristet språkbruk kallas gudstjänst och därför använd framför allt om utomkristna förhållanden (jämför dock helgonkult och dylikt, se helgon).

Tyska orden, tyska Deutscher Orden, latin Ordo domus Sanctae Mariae Theutonicorum, andlig riddarorden grundad av köpmän från Bremen och Lübeck under belägringen av Acre (nuvarande Akko) 1189–90.