-
kollagen, ursprungligen sammanfattande benämning på den dominerande fiberkomponenten i bindväv.
-
kolla [kål`a]
verb ~de ~t
ORDLED: koll-ar
SUBST.: kollande, kollning; koll
Svensk ordbok
-
kollateral,
collateralis, inom medicinen term för något som befinner sig vid sidan om.
-
-
kollation,
kollationering , kontrolläsning av en avskrift mot originalet.
-
kollationering, teaterterm: första repetitionen av ett teaterstycke, vanligen med genomgång av pjästexten, fördelning av rollerna, tolkningsdiskussioner m.m.
-
kollateral, antropologisk term använd om släktingar ”i sidled”, t.ex. syskon, kusiner, föräldrars syskon, i motsats till
linjära släktingar som föräldrar, barn osv.
-
Kollafjørður, ort på Streymoy i nordvästra Färöarna; för belägenhet se topografisk karta
Färöarna.
-
-
kollation, den utjämning mellan arvingar som ska ske vid arvskifte i syfte att åstadkomma likställighet mellan arvingarna med hänsyn till gåvor o.d. som de fått under arvlåtarens livstid.