-
kollapsar, sammanfattande benämning på stjärnrest som uppstått genom gravitationell kollaps under stjärnans slutliga utvecklingsfas.
-
kollaps, blodtrycksfall med yrsel och ofta svimning, t.ex. vid hjärtrytmrubbning eller annan cirkulationsstörning (
vaso-vagal reaktion).
-
kollation, festligt samkväm, festmåltid.
-
kolla [kål`a]
verb ~de ~t
ORDLED: koll-ar
SUBST.: kollande, kollning; koll
Svensk ordbok
-
Kollafjørður, ort på Streymoy i nordvästra Färöarna; för belägenhet se topografisk karta
Färöarna.
-
kollateral,
collateralis, inom medicinen term för något som befinner sig vid sidan om.
-
-
-
kollation, den utjämning mellan arvingar som ska ske vid arvskifte i syfte att åstadkomma likställighet mellan arvingarna med hänsyn till gåvor o.d. som de fått under arvlåtarens livstid.
-
kollation,
kollationering , kontrolläsning av en avskrift mot originalet.