konfederation ’förena genom ett förbund’, av con-, se kon-, och foedus ’förbund’, ’fördrag’), statsförbund, sammanslutning av självständiga stater, normalt baserad på folkrättsligt avtal.

Konfederationskongressen, nordamerikansk politisk församling 1781–89, se Kontinentalkongressen.

konfederation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: kon-feder-at-ion-en

FIFA, Fédération Internationale de Football Association, Internationella fotbollsförbundet, fotbollens världsorganisation, med säte i Zürich, Schweiz.

slaver, samlingsbenämning på folk som talar slaviska språk.

creek, samlingsbenämning ett antal muskogee-talande stammar som under 1700- och 1800-talen bildade en konfederation för motstånd mot de vita.

irokeser, stammar tillhörande irokesförbundet.

zulukriget, krig 1879 mellan Storbritannien och den självständiga zulunationen i delar av den nuvarande provinsen KwaZulu–Natal i Sydafrika.

Livland, latin Livonia, historisk region i Baltikum.

Filip II (spanska Felipe II), född 21 maj 1527, död 13 september 1598, spansk kung 1556–98, son till den tysk-romerske kejsaren Karl V och Isabella av Portugal.