koordina`tor subst. ~n ~er [-o´rer] ORDLED: ko-ord-in-at-or-er

koordinater, tal som anger läget för punkter i planet eller det tredimensionella rummet (allmänt i det n-dimensionella rummet) i förhållande till ett koordinatsystem.

geografiska koordinater, koordinater för latitud och longitud i grader (samt minuter och sekunder).

matematik, en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling.

astronomiska koordinater används för att ange en himlakropps position (ort) på himmelssfären.

kartprojektioner, metoder för överföring av lägen på jordytan (respektive himmelssfären) till en plan karta.

gradnät är ett rutnät på en karta eller en jordglob.

kartesiska koordinater, koordinater i ett parallellkoordinatsystem med i planet två, i rymden tre axlar som utgår från en gemensam punkt, origo.

ekvator, skärningslinjen mellan en himlakropps yta och det plan som går vinkelrätt mot rotationsaxeln och genom medelpunkten.

zenit, den punkt på himmelssfären som befinner sig rakt ovanför observatören.