pares, medicinsk term för ofullständig eller fullständig förlamning, med partiell eller total oförmåga till viljemässig muskelaktivering.

undernäring, tillstånd som uppkommer då kroppens behov av energi och näringsämnen inte täckts under längre tid.

hemipares, halvsidig förlamning i arm, ben och bål som beror på skada eller sjukdom i centrala nervsystemet, oftast lokaliserad till den ena storhjärnshemisfären.

marasm, tillstånd med svår avmagring, allmänpåverkan och kraftlöshet.

svält innebär att man inte får i sig näring under lång tid.

kraf`tlös adj. ~t ORDLED: kraft--lös

cerebral pares, CP, förlamning föranledd av tidigt uppkommen hjärnskada.

asteni, neurasteni, psykasteni, tillstånd som förekommer dels som ett psykopatologiskt syndrom, dels som en personlighetsstörning (astenisk personlighet, asteniker).

akrasia, benämning på ett filosofiskt problem, ”viljans svaghet”, som diskuterades redan under antiken av bl.a. Platon och Aristoteles.

parapares, förlamning i båda benen.