-
kronisk
kronisk, inom medicinen: stadigvarande, ihållande, långsamt fortlöpande eller obotlig. -
kroniskt trötthetssyndrom
kroniskt trötthetssyndrom, KTS, CFS, chronic fatigue syndrome, se myalgisk encefalomyelit.
-
kronisk
kro´nisk adj. ~t ORDLED: kron-iskSvensk ordbok -
kronisk traumatisk encefalopati
kronisk traumatisk encefalopati, chronic traumatic encephalopathy, CTE, boxardemens, dementia pugilistica, sammanfattande benämning på en kombination av symtom på hjärnskada orsakad av upprepat våld, av varierande svårighetsgrad, mot huvudet. -
kronisk granulomatös sjukdom
kronisk granulomatös sjukdom, chronic granulomatous disease, CGD, ärftlig immunbristsjukdom som medför återkommande svårbehandlade infektioner med bakterier och svampar. -
tunntarm
tunntarm, intestinum tenue, del av tarmkanalen mellan magsäcken och tjocktarmen hos ryggradsdjur inklusive människa.
-
diabetes
diabetes, egentligen diabetes mellitus, sockersjuka, vanlig kronisk ämnesomsättningssjukdom där grundproblemet är att kroppen bildar otillräckligt med insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt (insulinresistens) eller en kombination av dessa störningar.
-
puls
puls, tryckvåg genom kroppens artärer varje gång hjärtkamrarna drar ihop sig och pumpar ut blod.
-
granulocyter
granulocyter, en typ av vita blodkroppar (leukocyter) som kännetecknas av speciella, färgbara korn, granula, inne i cellen.
-
serotonin
serotonin, enteramin, 5-hydroxitryptamin, 5-HT, en monoamin som bildas från aminosyran tryptofan.