kumulativ (av latin cumulo ’hopa’, ’uppstapla’, av cumulus ’uppstaplad hög’, ’hop’, ’upptornad massa’) sägs en företeelse, en process etc. vara som växer genom att det nya läggs till det gamla.

kumulativ process, inom nationalekonomin den av Knut Wicksell 1898 beskrivna inflationsprocess som orsakas av att den naturliga räntan är större än låneräntan.

kumulativ fördelning, statistisk fördelning för ett datamaterial vilken anger hur stor andel av värdena som är mindre än eller lika med ett givet värde.

kumulativ [kum´- el. -i´v] adj. ~t ORDLED: kumul-at-iv

vetenskap, organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område.

Weber, Max, född 21 april 1864, död 14 juni 1920, tysk sociolog, filosof och nationalekonom; bror till Alfred Weber.

kumulation, inom medicinen successiv anhopning av läkemedel eller gifter i kroppen som sker så länge intagen mängd är större än den mängd som försvinner ur kroppen.

Guldbagge, filmpris, utdelat årligen sedan 1964 av Svenska Filminstitutet.

yrkande, processrättslig benämning på parts begäran att en domstol ska avkunna en dom med ett visst innehåll, exempelvis att svaranden ska förpliktas att betala ett skadestånd, eller fatta ett beslut avseende handläggningen, exempelvis att bevilja uppskov.

Stockholmsskolan, en grupp svenska nationalekonomer som från slutet av 1920-talet till slutet av 30-talet utvecklade inflations- och sysselsättningsteorin samt analyserade stabiliseringspolitikens förutsättningar.