kätting, böjlig, ledbar anordning (oftast av metall) av med varandra förbundna ringar, länkar eller byglar, ett annat ord för grov kedja.

kätting, i textiltekniken äldre benämning på varp, framför allt använd i ylleindustrin.

kätt`ing subst. ~en ~ar ORDLED: kätt-ing-en

kättingstål, seghärdningsstål som uppfyller vissa standardiserade krav för att garantera jämnhet i egenskaper.

lekare, lekande , anordning som tillåter två länkar i en kätting, en länk och ett block e.d. eller två delar av en lina att vridas i förhållande till varandra utan att kinkar eller öglor uppstår.

lyftkran, anordning för att lyfta, sänka och transportera laster (gods) med hjälp av linor, kedjor eller kättingar samt krok, krokblock e.d. som direkt bär upp lasten.

vinsch, spel, mekanisk anordning för att förflytta laster (gods) vertikalt eller horisontellt.

lekande, detsamma som lekare (anordning för kätting, lina e.d.).

trål, fisktrål, fiskeredskap och som består av en lång strutformad nätsäck och bogseras efter ett eller två fartyg.

teln , förstärkande lina för såväl nät som större fiskeredskap.