motsäga [mo`tsäja äv. mo`tsäga (långt ä)] verb motsade motsagt, pres. motsäger ORDLED: mot--säg-er SUBST.: motsägande; motsägelse

hadith, ḥadīth, benämning i islam på en kort utsaga av eller om Muhammed eller någon av hans följeslagare, och som avser att fastställa vad som i en viss fråga är normerande ”sed” ( sunna).

filterbubbla, det tillstånd som uppstår när internetanvändare isoleras från information som går emot en åsikt eller övertygelse. 

motsägande [mo`tsäg- (långt ä) el. mo`tsäj-] adj., ingen böjning ORDLED: mot--säg-ande

ateism, åsikten att det inte finns någon gud.

Moseböckerna, Pentateuken (’femrullen’), även kallade Mose lag, fem böcker i Gamla Testamentet, av traditionen tillskrivna Mose.

hypotes, antagande, förutsättning.

konstbevattning, irrigation, kontrollerad tillförsel av vatten för ökad växtproduktion på åker-, trädgårds- och skogsmark.

förnuft, i allmänt språkbruk ungefär detsamma som förstånd.

dialektik, term med en rad skiftande innebörder.